En lysande idé

Adventsljusstakarna är vår allra populäraste juldekoration. Varje år säljs en miljon och de lyser

numera i 95 procent av de svenska hemmen. Men traditionen i sig är inte så gammal. Det var först runt år 1930 som adventsljusstakarna slog igenom på riktigt. Innan dess hade man särskilda små adventsgranar där ljusen tändes.

– Det äldsta svenska exemplet på ad­vents­ljus kommer från kyrkan på Ersta diakonissanstalt i Stockholm. Redan på 1870-talet fanns där en adventsgran, efter tysk förebild. Barnen fick tända sju ljus i granen på första advent och därefter ytterligare sju söndagen därpå, tills det slutligen brann 28 ljus, berättar Lena Kättström Höök, intendent på Nordiska museet i Stockholm.

Handlingen var symbolisk och i en predikan 1896 jämförde Nathan Söderblom, som senare blev ärkebiskop, ljusen som brann i mörkret med ”Herrens seger över människohjärtats motstånd”. Enligt gammal sed hade man också låtit ljus brinna under hela julnatten, som skydd mot onda makter. Så småningom satte man adventsljusen i ljusstakar i stället för i granar, och började tända ett nytt ljus varje söndag fram till jul.

Den sjuarmade ljusstaken, förmodligen inspirerad av judarnas menora som symboliserade veckans dagar, kom att bli förlaga till den elektriska ljusstaken.

– När vi skulle göra utställningen ”Tradi­tioner” på Nordiska museet, tog vi först för givet att elljusstaken var en amerikansk uppfinning. Men när vi annonserade i pressen efter äldre elljusstakar framkom det att den är ett svenskt påfund från 1934, säger Lena Kättström Höök.

Uppfinnaren hette Oskar Andersson och arbetade som lagerbiträde på Philips i Göteborg. Några år tidigare hade företaget lanserat den elektriska julgransbelysningen, men på grund av krångel med elnätet skickades många i retur. Oskar bad då om lov att få ta hand om några kasserade belysningar och gick sedan iväg till varuhuset Grand Bazar och köpte en bågformad ljusstake för stearinljus. Efter ett tag kunde häpna grannar se hur det brann sju ljus i fönstret i Oskars föräldrahem i stadsdelen Landala, dag som natt.

Även försäljningschefen Werner Simon­son konstruerade en prototyp, men när han presenterade den för Philips huvudkontor i Stockholm blev han utskrattad. Ingen trodde att man skulle föredra elektriska ljus framför levande. Men försäljningen kom i alla fall igång 1937. Med argumentet att ljusstaken var ”ifråga om eldfara helt riskfri” såldes 3 000 exemplar slut före jul.

Sedan dess har försäljningen bara ökat. Elljusstakarna har oftast haft formen av grenverk, båge eller pyramid och kan i miniatyrform även pryda instrumentbrädan på bilar. Varje år går flera hundra tusen exemplar på export, bland annat till Tyskland, Holland, Schweiz och USA. Adventsljusstaken är med andra ord inte bara ett trivsamt förebud om julen – den är också en lysande affärsidé.

Kristina Svensson är journalist och kulturhistoriker.

Kommentarer inaktiverade.

  • Annons

    4020_POP

  • Läsarresa till Riga

    Riga

    Följ med Historiska Resor till Östersjöpärlan Riga! Läs mer om resan här. 

  • Tidskriftssamlare

    Varför inte samla dina utgåvor av Populär Historia i en tålig och praktisk tidskriftssamlare?
    Klicka här för att beställa!

  • Nyhetsbrev

    Missa inte vårt nyhetsbrev!

    Skriv in din e-post! Läs mer »

  • Följ oss på Twitter!

  • Gilla oss på Facebook!