Perspektiv: Företagsproffs skulle ersätta patriarken

I debatten om storföretagsledarnas höga löner och fallskärmar återkommer två olika argument: dels att chefernas ansvarsfulla arbetsuppgifter och kraven på resultat gör dem värda sina löner, dels att de skor sig på företagens och det allmännas bekostnad. Det senare är det som fått störst genomslag i medierna. Lönerna sticker i ögonen när de jämförs med ersättningsnivåer hos de underordnade inom företagen och i det omgivande samhället. Företagsledande ses av många fortfarande i dag som en patriarkal syssla, där ledaren mest är intresserad av att berika sig själv och trygga sin sociala position.

Det svenska näringslivet har sedan 1900-talets början dominerats av storföretagen. Företagens och företagsledarnas ekonomiska och politiska inflytande har varit omfattande och de har därmed påverkat det svenska samhällets utveckling. Före Sveriges industriförbunds bildande år 1910 understöddes många företagsledare av ett patriarkalt ideal som genomsyrade samhället. Detta innebar att de såg sig själva som tillhörande en elit där företagsledande var en möjlig syssla bland många andra. Företagsledarna var även ofta politiskt verksamma och det fanns ingen klar gräns mellan deras privata och offentliga uppdrag. Eftersom de ofta ägde de företag de ledde antogs företagsledaren kunna sköta sina företag bäst han själv ville. Näringslivet var dessutom en angelägenhet för mannen.

Under 1900-talet började en rad nya yrken att växa fram och professionaliseras. Under seklets första hälft kom även, under det demokratiska trycket och samhällets allt större storskalighet, företagsledarnas ideal att förändras. Frågan är då vad man menar med en professionell företagsledare? Svaret är inte helt enkelt. Jag har valt att betrakta professionalisering som relationen mellan företagsledarnas ideal och deras praktiska handlande. Mitt svar på frågan om vad en professionell företagsledare är utgörs av en modell där jag ställer olika företagsledarideal mot varandra och kontrasterar idealen mot praktiken.

Det nya, professionella, företagsledarideal som växte fram under 1900-talet kan ses som det äldre patriarkala idealets motsats. Professionaliteten innebar att företagsledaren skulle vara underordnad företagets mål, samt att företagsledaren skulle ha formella meriter och handla utifrån regelstyrda rutiner. En professionell företagsledare handlade rationellt utifrån företagens perspektiv om ökad effektivitet och tillväxtmål.

Det patriarkala idealet, däremot, innebar att företagsledaren var överordnad företagets mål. Informella meriter som släktskap och samhällsklass spelade större roll och handlandet följde av ledarens personliga omdöme. Det viktiga med företagandet var att reproducera företagsledaren och hans söner som en elit.

Den undersökning jag gjort i min avhandling Professionella patriarker tyder på att företagsledarnas ideal kom att förändras under perioden 1910 fram till andra världskrigets slut. Genom samhällsutvecklingen initierades nya företagsledarideal som i allt väsentligt kom att bli mer professionella än patriarkala. Förändringen tog sig uttryck i Industriförbundets publikationer om mer effektivt organiserade företag, företagsledares tal om sin samhällsnyttiga position och i den företagsekonomiska forskningen.

Ett exempel på företagsledarnas bild av sin egen nytta utgör Ernst Wehtjes, Skånska Cements direktör, föredrag ”Företagsledaren och företaget”. Wehtje menade att fyra olika krafter strävade efter att nyttja företaget till sin egen fördel. Dessa krafter var kapitalet, som strävade efter hög utdelning, arbetskraften, som strävade efter hög lön, staten, som ville ha in stora skatter och konsumenterna, som efterfrågade låga priser. Företagsledaren var, enligt Wehtjes föredrag 1946, tvungen att balansera dessa krafter för att trygga företagets överlevnad på lång

sikt. ”Ansvaret för företagets funktionsduglighet övergår sålunda i ansvar inför samhället att upprätthålla näringslivets effektivitet.”

Den fallstudie jag gjorde visar dock att företagsledarnas praktik var svårare att förändra än de högt uppsatta idealen. I praktiken handlade företagsledarna ofta fortsatt patriarkalt, trots att de på detta sätt inte entydigt bar upp de professionella idealen. Exempelvis nyttjade de ofta sina positioner för att hjälpa underordnade som de månade om. Det kunde gälla allt från att försöka ge dem praktikplatser till att få in dem vid andra företag. Framförallt gällde denna omsorg dock den egna släkten och speciellt deras egna söner.

Om en företagsledare hade ideal som överensstämde med en allmän tilltro till ökad tillväxt, större företag med fler arbetsplatser och om han framstod som en värdig ledare, kunde han få legitimitet från sina kunskaper att leda företag och inte som tidigare av att ha ägt dem. När deras handlande dock ofta var fortsatt patriarkalt, naggades denna legitimitet i kanten. För att företagsledarna skulle ha blivit mer professionella hade de behövt underordna sig företagen och det allmännas bästa i högre utsträckning och inte ha tänkt så mycket på sin egen överordnade position och sin sociala reproduktion.

Professionella företagsledare kräver professionella ideal, som sätter samhällets behov främst. Dessutom måste ledarna i sin praktik förmå att underordna sig dessa ideal. Om det omgivande samhället inte anser att idealen är till gagn för samhället eller om en företagsledare inte förmår leva upp till accepterade ideal, kan vi inte heller tala om att han eller hon är professionell.

Tomas Matti är ekonomhistoriker vid Uppsala universitet. Han disputerade i våras på avhandlingen Professionella patriarker – Svenska storföretagsledares ideal, praktik och professionaliseringsprocess 1910–1945. Avhandlingen kan laddas ned i sin helhet på: //publications.uu.se/theses/

Kommentarer inaktiverade.

  • Annons

    POP_3936_banner

  • Aktuell läsning

    rysstart

    Med anledning av den nu pågående militära aktiviteten i Stockholms skärgård bjuder vi på lite fördjupande läsning.
    Inga konkreta bevis för att en främmande makt är inblandad har presenterats, men misstankar har riktats mot Ryssland.  
    Läs Magnus Västerbros artikel om "rysskräcken" i Sverige genom tiderna, från Populär Historia nr 7/2014.

    Läs artikeln här

     

  • Grattis till våra vinnare

    Det var i Helsingborg som Jean-Baptiste Bernadotte landsteg den 20 oktober 1810, vilket var svaret på vår fråga i Populär Historia nr 6. 
    Följande tio läsare som visste det belönas med Åke Perssons Berömda sista ord:

    Ulla-Britt Kristoffersson, Staffanstorp

    Henning Lindegren, Stockholm

    Mirjam Matilainen, Köping 

    Göran Thunell, Falun

    Kjell Iggström, Örebro

    Gunilla Lind, Järfälla

    Bengt W Johansson, Malmö

    Birgitta Regborn, Helsingborg

    Jan Erik Larsson, Upplands Väsby

    Clarence Forsström, Norrköping

  • Läsarresa till Burma

    burma

    Upplev Burmas rika historia, magnifika sevärdheter och vackra natur med Historiska resor. Läs mer om resan här

  • Nyhetsbrev

    Missa inte vårt nyhetsbrev!

    Skriv in din e-post! Läs mer »

  • Följ oss på Twitter!

  • Gilla oss på Facebook!