Guldfeber!

Guld har fascinerat människan sedan urminnes tider. Metallen blev tidigt en symbol för rikedom, men från början var det guldets fantastiska egenskaper som gjorde det eftertraktat.Guld är näst intill oförstörbart. Metallen oxiderar inte och löser sig bara i ”kungsvatten”, en blandning av tre delar koncentrerad saltsyra och en del koncentrerad salpetersyra, eller cyanid. Föremål av andra metaller som legat hundratals eller tusentals år i jorden förändras och förstörs, men gammalt guld blänker som nytt när det putsas. Guldet är oerhört lätt att forma och kan valsas ut till en folie som är 0,000 01 millimeter tunn.

De tidigaste exemplen på guldutvinning, genom vaskning i flodbäddar, finner vi bland annat i Anatolien i nuvarande Turkiet och i Trakien på Balkanhalvön. Redan för sextusen år sedan hamrades och smiddes guldföremål. Den sumeriska civilisationen i södra Irak skapade för femtusen år sedan vackra och sofistikerade guldsmiden.

Ungefär samtidigt började man bryta guld i gruvor i Egypten, då för härskarnas räkning. De egyptiska faraonerna, som dyrkades som gudar, fick massor av guld med sig i gravarna. När arkeologen Howard Carter 1922 öppnade Tutankhamuns grav med dess orörda skatter såg han hur det glittrade av guld överallt. Kistan med Tutankhamuns kvarlevor var av rent guld och vägde 110 kilo.

Redan i det gamla Egypten betraktades guldet som gudarnas metall, och i skilda kulturer därefter förblev det heligt och offrades ofta till högre makter. I det antika Grekland – med dess brokiga gudavärld och en uppsjö av myter och sagor – fortsatte guldet att fascinera. Där finns berättelsen om kung Midas, som önskade att allt han rörde vid skulle bli guld. Men även all mat blev till guld, och han var nära att svälta ihjäl innan gudarna bönhörde honom och lät honom slippa sin gyllene förbannelse – allt enligt sägnen.

En annan välkänd grekisk saga med guldanknytning kan ha viss verklighetsbakgrund. Den handlar om hjälten Jason, som i spetsen för argonauterna reste för att hämta ett gyllene vädursskinn, vilket vaktades av en förfärlig drake. Vid Svarta havets östra kust fanns sandbankar som innehöll finfördelat guld. Vattenblandad sand filtrerades genom fårskinn, och guldstoft fastnade i dessa. Fårskinnen torkades, och skakades sedan så att det gyllene stoftet lossnade och kunde tas till vara.

Guldets starka ställning inom det religiösa livet togs också över av kristendomen. Jesus, Maria, änglar och helgon avbildas med en gyllene gloria. Kyrkorna smyckades och dekorerades med guld, och dyrbara guldföremål samlades i helgedomarna.

Även för den världsliga makten blev guldet en statussymbol. Furstarna hade kronor och andra attribut i guld.

Men guldet har en baksida. Under årtusendenas gång har otaliga slavar och arbetare slitit ihjäl sig för att få fram guld. Kungar har inlett krig för att erövra guldrika länder och rövarband har plundrat städer och byar i jakten på den ädla metallen. Spaniens kung Ferdinand riktade år 1511 en uppmaning till sina upptäcktsresande och erövrare om att ”få tag i guld, humant om ni kan, men till varje pris, hämta guld”. Spanjorerna lyckades med detta, men deras törst efter guld medförde att de indianska högkulturerna i Mellan- och Sydamerika lades i ruiner.

Guldets höga värde gjorde det till ett perfekt betalningsmedel och redan 560 f Kr präglades de första mynten av rent guld i kungariket Lydien i västra Turkiet. I Romarriket, och senare i Östrom, avlönades germanska legosoldater med guldmynt. En del av dessa hamnade så småningom i Sverige. Några romerska mynt har bevarats, men de flesta smältes ner och förvandlades till smycken eller andra föremål.

De guldsmeder som verkade på 400- och 500-talen var mycket skickliga. Deras olika arbeten har invecklade mönster, och flödar över av miniatyrbilder på gudar, människor och djur. Halsringar och andra guldföremål offrades i sjöar och våtmarker till den tidens gudar, och en del av detta offerguld har hittats de senaste tvåhundra åren i samband med nyodlingar. Den svenska lagstiftningen från 1600-talet om statlig inlösen av bland annat guldfynd har medfört att Sverige har en av Europas finaste samlingar av guldföremål från forntiden. Dessa skatter kan i dag beses i Stockholm, i Historiska museets guldrum. Där finns bland annat Sveriges största guldfynd genom tiderna, sju kilo föremål från folkvandringstid, som hittades vid Timboholm utanför Skövde år 1904.

Östroms kejsare Konstantin I präglade i början av 300-talet guldmyntet solidus (namnet fortlever än i dag i ord som solid och sold). Fram till 1100-talet blev detta det dominerande myntet i Medelhavsområdet. Det vägde 4,56 gram. Dess efterträdare som ett vittomfattande internationellt betalningsmedel blev florinen (från Florens) och gulddukaten (från Venedig). Gulddukaten började ges ut 1284 och förblev i femhundra år ett av världens populäraste mynt. Vid den här tiden inledde också flera andra europeiska länder präglingen av guldmynt. I Sverige skedde det under Erik XIV:s period som kung.

Vid sekelskiftet 1700 införde England guldmyntfot. Det var den berömde vetenskapsmannen Isaac Newton, då chef för det engelska myntverket, som restaurerade valutasystemet och fixerade guldpriset. Guldmyntfot innebär att ett lands valuta baseras på guld genom att dess centralbank köper och säljer guld till en fast kurs. För att detta skall fungera måste centralbanken ha en stor guldreserv. Andra länder hade silvermyntfot, eller också baserades deras valuta på både guld och silver.

Mot mitten och slutet av 1800-talet införde många länder guldmyntfot. När första världskriget bröt ut 1914 övergavs dock guldmyntfoten av en rad länder, däribland USA och Storbritannien. Efter kriget återinfördes systemet i flera länder. Men i samband med den världsomfattande depressionen avskaffades guldmyntfoten i början av 1930-talet. Sverige och Storbritannien slopade guldmyntfoten 1931.

Även om guldmyntfoten försvann så förblev guldet av största vikt för många länders, och privatpersoners, finansiella säkerhet och styrka. Nästan allt guld som framställts sedan människor började leta efter och bearbeta den glänsande metallen finns också kvar. Fram till 1 200 f Kr hade drygt 3 560 ton utvunnits. Den ackumulerade produktionen uppgick till cirka 10 250 ton år 500. Den siffran växte till 12 730 ton år 1492, när Amerika upptäcktes. (De här siffrorna är ingen exakt statistik utan beräkningar baserade på arkeologiskt och historiskt material.)Från 1500-talet och framåt ökade guldutvinningen i stort sett kontinuerligt när fyndigheter på nya kontinenter, Amerika och Australien, togs i bruk. Även i den gamla världen ökade produktionen successivt. Fram till i dag har totalt cirka 150 000 ton guld framställts.

Det har sagts om guld att det är den enda metall som människorna med stor möda gräver fram ur marken och anrikar, för att sedan åter begrava den. I många fattiga länder ligger tonvis med guld nergrävt under köksgolv, på bakgårdar och i trädgårdar. I den rika västvärlden har än större mängder guld begravts, men på ett mer sofistikerat sätt. Här finns guldet i djupt belägna kassavalv. Metertjocka väggar av väl armerad betong och tjocka ståldörrar skyddar skatterna. I dessa moderna grottor finns dock inga av myternas drakar – guldet skyddas av elektronik och beväpnade vakter.

På Manhattan i New York ligger Federal Reserve Bank. Fem våningar under gatuplanet finns ett valv som man bara kan komma in i via en öppning i en väldig roterande stålcylinder. Där har ett stort antal länder deponerat hela eller delar av sin guldreserv. USA, som har världens största guldreserv, har det mesta av sitt lager i Fort Knox.

Världens centralbanker, inklusive Internationella valutafonden, lär ha sammanlagt 32 000 ton guld i sina reserver. Den svenska guldreserven uppgår till 185 ton. Hos de kommersiella bankerna finns ytterligare nära 4 000 ton guld, och det mesta av detta har lånats ut av centralbankerna.

Av det guld som används går i dag mer än tre fjärdedelar till guldsmedsindustrin. Resten hamnar hos elektronikindustrin, blir mynt eller medaljer, används inom tandvården eller till förgyllningar.

Bengt Jonsson är frilansjournalist.

Fakta guldpriset. Under år 2004 har guldet återfått en stor del av sin forna betydelse som det värdesäkraste investeringsobjektet. Guldpriset har klättrat upp till den högsta noteringen på 16 år. I månadsskiftet november/december noterades guldet till drygt 450 dollar per uns. (Ett uns är 31,1 gram.)

Det finns flera orsaker till guldets renässans på den finansiella marknaden. Den viktigaste är att USA-dollarn tappat så mycket i värde. Guldet ses nu som värdebeständigare är den amerikanska valutan.

Vidare påverkas guldet av den politiska oron i Mellanöstern, och då speciellt i Irak. Instabiliteten i Irak, och flera andra oljeproducerande länder, har drivit upp oljepriset. Även detta medverkar till att göra guldet attraktivare.

Kommentarer inaktiverade.

  • Annons

    AHI_251x281_pasparet

  • Nyhetsbrev

    Missa inte vårt nyhetsbrev!

    Skriv in din e-post! Läs mer »

  • Följ oss på Twitter!

  • Gilla oss på Facebook!