Historiska resmål – Trier

Trier ligger i den sydvästra delen av Tyskland. Staden räknas som landets äldsta. Den grundades för drygt tvåtusen år sedan och kallades av romarna för Augusta Treverorum. Under 300-talet hade staden hela 80 000 invånare. Trier benämndes då ”det andra Rom”, varom rester av flera imponerande byggnadsverk vittnar. Trier har bland annat en amfiteater.

Man daterar stadens födelse till år 16 f Kr. Men Trier förstördes år 275 av alemannerna, ett germanfolk, varpå Konstantin den store, Roms förste kristne kejsare, lät återuppbygga staden. Under 300-talet blev Trier residensstad för flera västromerska kejsare, och den blev den största norr om Alperna.

Under 400-talet kom Trier under frankernas välde, och 925 blev ”kejsarstaden” införlivad i det östfrankiska väldet. Så småningom blev Trier en del av det vidsträckta tysk-romerska riket. Krig och epidemier kom att prägla de följande seklerna, liksom närheten till Frankrike.

1673 belägrades staden av franska trupper. Kommendanten lät riva samtliga kloster, en kyrka och några romerska termer, det vill säga badanläggningar. I augusti 1794 ockuperades Trier av franska revolutionstrupper, och samma år tvingades den tyske kejsaren att flytta den tyska gränsen österut till floden Rhen.

Därmed blev Trier, nu kallad Trèves, huvudstad i det franska departementet Sarre, och Trierborna franska medborgare. En period av fred och ekonomisk blomstring vidtog. En bidragande orsak var att Trier fick fri tillgång till den franska marknaden.

År 1814 erövrades det katolska Trier av preussarna och hamnade då under protestantiskt välde, vilket ledde till slitningar. Förmodligen kände många Trierbor en viss fransknostalgi. I så fall fick de sannolikt nog efter det tyska nederlaget 1918. Då kom staden ånyo under fransk ockupation, som stipulerats i Versaillesfreden, och den varade fram till 1930.

I slutet av andra världskriget blev gränsstaden Trier verkligt illa åtgången. Från september 1944 besköts den nästan dagligen av amerikanskt artilleri. Dessutom blev Trier utsatt för svåra bombangrepp, varvid 1 600 byggnader totalförstördes (den berömda Romarbron klarade sig dock) och befolkningen minskade med 35 procent. Staden föll slutligen, utan strid, den 2 mars 1945. Efter kriget slog sig åter franska trupper ned i staden, varmed befolkningen på ungefär 100 000 personer tidvis utökades med 30 000 soldater.

Trier har alltid varit en kosmopolitisk samlingspunkt och är det än i dag, inte minst för att Karl Marx barndomshem drar till sig besökare från hela världen.

Karl Marx lockar besökare

I år är det 125 år sedan Karl Marx gick ur tiden. Det kan också vara en anledning att besöka Trier, ty här finns hans födelsehus – en ansenlig barockbyggnad från 1727. Marx far var burgen advokat och huset tjänade som kontor och bostad åt hans familj.

Även om Karl Marx (1818–83) bodde större delen av sitt liv i exil i London (där han även är begravd), så var det i Trier han tillbringade barndom och tonår. Men det var inte förrän i början av förra seklet som hans barndomshem började uppmärksammas. 1928 köptes det av de tyska socialdemokraterna, som började bygga upp en Marxsamling. Denna förstördes dock av nazisterna.

Efter kriget blev huset ett museum tillägnat Marx liv och verk. 2005 tillkom en stor avdelning som handlar om hans betydelse för socialismens utveckling under 1900-talet. För barnen finns en frågetävling om Karl Marx, och i museishopen kan man köpa husets vin (rött förstås). I fjol hade museet 41 000 besökare – varav 12 000 från Kina. Det vallfärdar så många kineser till Trier att stadens butiker har skyltar på kinesiska. I Trier finns även ett modernt studiecentrum om Marx och arbetarrörelsen, vars bibliotek omfattar 80 000 verk.

Römische Weinstrasse

Trakten kring Mosel – floden som flyter genom Trier – är känd för sina viner. Dessa kan vara såväl torra som söta, dock oftast vita. Områdets druvklassiker är riesling. På hösten kan man lämpligen göra en avstickare till den lilla staden Schweich, som ligger längs den två mil långa Römische Weinstrasse (Romerska vinvägen). Av namnet framgår att romarna lade grunden till Mosels vinkultur.

Den 5 till 15 september anordnas i Schweich en vin- och skördefest som utmynnar i kröning av traktens vin-drottning. Ett annat tips är att köpa ett cykelpaket eller delta i guidade vinvandringar längs Römische Weinstrasse.

Ta en tur till Luxemburg

Storhertigdömet Luxemburg ligger bara en och en halv mil från Trier och är knappt tretusen kvadratkilometer stort (mindre än Gotland). Kelter, romare och franker har huserat här, senare drogs området in i det habsburgska väldet. Tre grevar av Luxemburg blev tysk-romerska kejsare.

Titeln storhertigdöme fick landet under Wienkongressen 1815, varefter landet stod i personalunion med Nederländerna och samtidigt ingick i Tyska förbundet och tullunionen. När Belgien under 1830-talet gjorde sig fritt från Nederländerna förlorade Luxemburg mer än hälften av sitt territorium, men blev i gengäld mera oavhängigt. Helt självständigt blev landet först 1890.

Under båda världskrigen ockuperades Luxemburg av tyskarna, och invånarna utsattes för terror av nazisterna. Efter befrielsen har det inhemska språket lützebuergesch främjats och är tillsammans med tyska och franska landets officiella språk.

En attraktion i huvudstaden Luxemburg är de 23 kilometer långa kasematterna i stadens gamla befästningar. Såväl dessa som Gamla staden ingår i Unescos världsarv.

Missa inte…

Porta Nigra (Den svarta porten) Stadsport från romartiden, byggd 180 e Kr. Staden Triers symbol.

Amfiteatern Denna är från år 100 e Kr och rymde en gång 20 000 personer. Sommartid kan man se något modifierade gladiatorstrider här.

Romerska termer Rester av romersk badkultur.

Romarbron Tysklands äldsta bro. Pelarna är från omkring 150 e Kr.

Sankt Peterkatedralen Tysklands äldsta domkyrka med ursprung i 300-talet e Kr.

Romersk guidetur Togaklädda guider leder vandringar i stadens romerska delar.

Samtliga byggnader ovan ingår i Unescos världsarv.

Läs Historiska resmål – musikens Salzburg >>

Kommentarer inaktiverade.

  • Nyhetsbrev

    Missa inte vårt nyhetsbrev!

    Skriv in din e-post! Läs mer »

  • Följ oss på Twitter!

  • Annons

    POP_3936_banner

  • Gilla oss på Facebook!

  • Grattis till våra vinnare

    Den tyska krigsplanen som användes i anfallet mot Frankrike 1914 kallades för Schlieffenplanen, efter generalstabschef Alfred von Schlieffen.  
    Det var svaret på vår fråga i Populär Historia nr 9. 
    Följande fem läsare som visste det belönas med Marco Smedbergs bok Första världskriget:

    Ingemar Larsson, Lund

    Christian Wiklund, Sund

    Birgitta Bergström, Helsingborg

    Bengt W Johansson, Malmö

    Lena Månsson, Märsta