Jakten på den första staden

Det var övergången från fångst- och samlarekonomi till åkerbruk och boskapsskötsel som skapade förutsättningarna för civilisation. Jordbruket uppstod på flera håll i världen ungefär samtidigt omkring 8000 f Kr. Orsaken var troligen att den senaste istiden då tog slut vilket ledde till en radikalt förändrad ekologisk situation. Liknande förändringar i klimatet hade inträffat många gånger tidigare i jordens historia, men bara den senaste gången existerade den moderna människan Homo sapiens sapiens. Hennes uppfinningsrika krishantering satte igång en global landskapsförändring av samma dignitet som själva klimatväxlingen.

I Mellanöstern sattes stora delar av kustslätterna under vatten när inlandsisarna smälte och havsytan steg. Jägar- och samlarfolken som levde där trängdes ihop i mindre områden. Möjligen var det detta som drev dem till att bli jordbrukare. Övergången till jordbruk och boskapsskötsel skedde i Mellanöstern under perioden 9000–7000 f Kr. Man tämjde vilda får och getter och började odla vilda former av sädesslagen emmer och korn. Vilda oxar blev upphovet till vår nötboskap. Den nya ekonomin medförde att människor successivt blev bofasta och att befolkningstätheten ökade. Samhällena blev mer socialt skiktade och den tekniska utvecklingen accelererade.

Det tidiga jordbruket i Mellanöstern gav upphov till det som brukar räknas som världens äldsta civilisation, nämligen den sumeriska vid floderna Eufrat och Tigris i det tidigare Mesopotamien och nuvarande Irak. I bergstrakterna norr, väster och öster om flodslätten var möjligheterna till jordbruk goda tack vare regelbundet och riklig nederbörd. Men på den heta och torra slätten gick det inte att odla något förrän människorna hade kommit på att de kunde leda ut vatten från floderna över marken. De allra äldsta tecknen på att konstbevattning förekommit är från 6000-talet f Kr. Med bevattning blev jorden extremt fruktbar och kunde föda en stor befolkning. Permanenta bosättningar etablerades på flodslätten.

Med civilisation avses traditionellt en relativt komplex typ av samhälle som är politiskt organiserat inom en stat. Produktionen av föda är så effektiv att vissa grupper kan syssla med annat. Det finns specialiserat yrkesfolk som hantverkare, krigare, köpmän, ämbetsmän, präster och konstnärer. Civilisationerna kännetecknas också av urbanisering liksom av att det existerar en härskande klass och ett skriftspråk.

I Jeriko fanns redan cirka 7000 f Kr en stadsliknande bosättning, men den blev aldrig permanent. En över tiden sammanhängande stadskultur fanns däremot i Mesopotamien under slutet av det som brukar kallas Urukperioden, cirka 4100-3100 f Kr. Uruk var den största av de städer som växte fram. (Den ska inte förväxlas med Ur, en annan mesopotamisk stad som låg längre söderut och hade sin storhetstid senare.) Var och en av de äldsta sumeriska städerna utgjorde en självständig politisk enhet. Under en period med nästan explosiv tillväxt fick Uruk allt större byggnader. Det största templet blev 83 gånger 53 meter. De stora kornbodarna var också framträdande inslag i stadsbilden. Skriften verkar ha uppstått som en hjälp för ansträngda administratörers minne. Från drygt 3000 f Kr finns texter på lertavlor som härrör från administrationen av gudinnan Inannas tempel i Uruk. Varor av olika sorter räknas upp i skiftande antal och mängder. Så småningom utvecklades kilskriften ur dessa administrativa uppräkningar. Språket var sumeriska. Som talspråk dog det ut cirka 2000 f Kr, men som litterärt språk levde det kvar ett par tusen år till.

Urukkulturens ekonomi grundade sig på en produktion i överflöd av säd, grönsaker, kött, läder, ull, fisk, dadlar, vass och andra växtfibrer. Löner brukade betalas ut i korn. Men trä, sten och metall saknades på slätten – som består av avlagrat flodslam – och detta måste skaffas utifrån. Handeln var från början oumbärlig för Mesopotamien.

Det vanliga byggnadsmaterialet var soltorkat lertegel. Man kunde inte bränna tegel, eftersom det var ont om bränsle. Det soltorkade teglet var inte särskilt hållbart och byggnaderna behövde ideligen förnyas. Ett lager av gammalt bosättningsmaterial byggdes snabbt upp och överlagrades ständigt av nytt. I dag syns dessa rester av mångtusenårig civilisation som kullar här och var i landskapet. Det semitiska ordet för en sådan kulle är tall och det är belagt sedan slutet av 3000-talet f Kr.

På 1930-talet formulerades en teori om att konstbevattningen, som måste ha krävt en avancerad form av samarbete och organisation, var det som gav impulsen till civilisationen. Urukkulturen betraktades av forskarna som världens första högkultur och de ansåg att den spridit sig norrut från sitt kärnområde genom kolonisation och handelskontakter. Men på senare år har nya fyndplatser i sydöstra Turkiet och norra Syrien förändrat bilden. Det har kommit indikationer på att komplexa samhällsbildningar i de här trakterna har vuxit fram självständigt och varit samtida med Urukkulturen.

Under 1999 inledde amerikanska och syriska arkeologer tillsammans en utgrävning av en tall i norra Syrien. På en del av kullen, som är 18 meter hög, ligger i dag en by med namnet Hamoukar. Där finns boningshus, affärer, en stenlagd huvudgata och en begravningsplats. Utgrävningarna leds av professor McGuire Gibson från universitetet i Chicago. (McGuire är faktiskt hans förnamn.) Arkeologerna började med att undersöka de keramikskärvor som finns på kullens yta. Man fann gott om skärvor som var från tiden 3500–3000 f Kr. Mer än hundra meter ut från kullen på de norra och östra sidorna finns något som skulle kunna vara en stadsmur. Provgrävningar visade att det kan röra sig om en mur och en vallgrav. Tre schakt togs upp på själva kullen. De äldsta lagren som nåddes var från omkring 4000 f Kr och man kunde konstatera att tre hundra år senare hade bosättningen vuxit till en blomstrande stad. Man fann ingen keramik eller andra bevis för inflytande från Urukkulturen förrän från omkring 3200 f Kr. Vid den tiden verkar en sumerisk koloni ha varit etablerad i staden.

Sin största utbredning fick staden under tiden 3000–2000 f Kr, därefter övergavs den.

Direkt ovanpå dessa mycket gamla kulturlager finns resterna av en byggnad från omkring 700 e Kr. Det verkar ha funnits en by på kullen vid den tiden. Sedan var platsen övergiven igen ända tills dagens bebyggelse tillkom.

De mest spännande fynden som gjordes var resterna efter ett storkök från tiden omkring 3500 f Kr. Fyra eller möjligen fem ugnar har varit i bruk efter varandra. De var ovala och liknade igloor. Inuti och omkring dem fanns många sorters djurben och mängder av förkolnade sädeskorn. McGuire Gibson anser att ugnarna har använts för att baka bröd, brygga öl och koka kött i en skala mycket större än vad som krävs för ett hushåll. Den här typen av industriell matberedning visar att det sannolikt har funnits ett hierarkiskt samhälle där någon har dirigerat arbetskraft och materiella resurser.

I samma schakt som ugnarna återfanns kokkärl i många olika storlekar och även små benfigurer vars ansikten saknar näsa och mun. En annan fyndkategori var fint utskurna benstämplar, föreställande olika djur: hjortar, björnar, lejon, leoparder, ankor, kaniner, hundar, fåglar och fiskar. Stämpeln har tryckts in i en ler- eller asfaltklump som blivit ett sigill. Kärl eller säckar med varor av olika slag har förslutits med sigillen och märket har visat vem som ägt eller ansvarat för varorna. Det här är ett teckensystem som förebådar användandet av skrift. McGuire Gibson tror att lite större sigill med flera figurer har använts av myndighetspersoner med hög position för att märka speciellt värdefullt gods, medan mindre sigill har använts av myndighetens fotfolk.

Sigillen, storköket och det som kanske är en stadsmur tyder på att det funnits ett kungadöme, en tidig statsbildning, i Hamoukar omkring 3500 f Kr. Kungadömet är inte grundat av sumererna. Den materiella kulturen visar att det har lokalt ursprung.

Som McGuire Gibson och allt fler av hans kollegor ser det måste vi omvärdera synen på hur och när den första civilisationen uppstod. Förut såg man perioden 3500–3000 f Kr som civilisationens gryning, men numera lutar det åt att 4000–3500 f Kr var den avgörande perioden. Förändringen inträffade samtidigt i södra Irak och norr därom, kanske till och med något tidigare i norra Syrien och sydöstra Turkiet. Varken skrift eller konstbevattning verkar ha varit en förutsättning för civilisationen.

– Konstbevattning spelar en stor roll, men är inte i sig själv orsak till civilisationen. Komplexa samhällen kunde uppstå i områden med ganska enkel bevattning, men när samhällena väl formats utvecklades konstbevattningen och blev mer sofistikerad, säger McGuire Gibson.

Han pekar ut andra mekanismer än konstbevattning som bakomliggande när hövdingadömen blev kungadömen och byar blev städer. Vid den här tiden var många av Mellanösterns folkgrupper boskapsskötande nomader. (Dock hade beduinernas levnadssätt ännu inte uppstått. Det gjorde det först när kamelen tämjdes omkring 2000 f Kr.) Nomaderna hade täta kontakter med åkerbrukarna och i många fall övergick de efter hand själva till att bli bofasta. Den åkerbrukande befolkningen och herdefolken handlade med varandra, men det uppstod också konflikter när folkmängden ökade och produktionen av föda ansträngdes.

– Dessa konflikter löstes genom förändringar i den sociala strukturen. Pressade hövdingar blev till kungar, säger McGuire Gibson.

Han tror att detta inträffade på många håll samtidigt, men embryona till kungadömen upplöstes ofta igen. Det var först under tiden 4000–3500 f Kr eller möjligen något tidigare som det fanns tillräckligt med kontakter, både i form av samarbete och konkurrens, på interregional nivå för att kungadömen skulle kunde födas, stabiliseras och bli permanenta. McGuire Gibson tror att tidiga, skriftlösa kungadömen fanns vid den här tiden också i Mesopotamien. Problemet för arkeologerna där är att dessa kulturlager ligger flera meter under kulturlager från senare tid och att det tar åratal av utgrävningar att komma ner till dem. Hamoukar är speciellt värdefullt för undersökningar om den tidigaste civilisationen eftersom de aktuella lämningar ligger direkt under ytan.

Anledningen till att just Hamoukar blev scenen för en av världens allra tidigaste statsbildningar är förmodligen att platsen låg vid en viktig öst-västlig handelsväg mellan Nineve och Aleppo och inom några mil från andra liknande bosättningar. Hamoukar var förmodligen administrativt centrum för regionen och en viktig handelsplats för karavaner.

Keramiken, sigillen, pärlorna och andra föremål i Hamoukars äldsta kulturlager är av samma typ som den från ett stort område innefattande norra Irak, nordöstra Syrien och sydöstra Turkiet. McGuire Gibson ser detta som en ekonomisk och politisk sfär som i sin tur har samarbetat och konkurrerat med en ännu större sfär i södra Irak. Ytterligare områden av samma typ fanns vid Medelhavskusten och i centrala Turkiet.

Hamoukar var mycket väl placerat i det samspel som pågick. Platsen var en mellanstation för handel med timmer, byggnadssten, malm och metaller som kom från Turkiet och skulle till Mesopotamien. Textil och andra hantverksprodukter från Mesopotamien tog vägen via Hamoukar till Turkiet och Medelhavskusten.

Nu under hösten 2000 kommer McGuire Gibson och hans medarbetare att genomföra en andra omgång utgrävningar i Hamoukar. Då hoppas arkeologerna få klarhet i om det verkligen är en stadsmur som omger staden. De vill också veta vad det är för kulturlager som finns söder om den stora kullen. Skärvor på ytan visar att det är från cirka 3800 f Kr och området är mycket vidsträckt. Om hela kulturlagret härrör från en enda bosättning har det varit en större stad. Men McGuire Gibson har svårt att tro att en så stor stad existerade vid den här tiden. Det kan röra sig om ett antal byar som funnits efter varandra.

– Vi kommer inte att veta säkert förrän vi grävt, säger McGuire Gibson.

Charlotta Sjöstedt är vetenskapsjournalist.

Internet: På hemsidan www-oi.uchicago.edu/OI/PROJ/HAM kan man få mer information om utgrävningarna av Hamoukar.

Kommentarer inaktiverade.

  • Annons

    AHI_251x281_pasparet

  • Nyhetsbrev

    Missa inte vårt nyhetsbrev!

    Skriv in din e-post! Läs mer »

  • Följ oss på Twitter!

  • Gilla oss på Facebook!