De kristna kopterna fanns i Egypten långt före den arabiska invasionen.
Vid det egyptiska upproret i början av 2011 demonstrerade muslimer och kristna sida vid sida för frihet på Tahrirtorget i Kairo. Senare har det kommit rapporter om att Egyptens kopter efter revolutionen utsätts för ökade övergrepp, både av militären och islamistiska grupper.
I dag utgör kopterna endast en tiondel av Egyptens befolkning, men vid den arabiska invasionen på 600-talet hade kristendomen varit den dominerande religionen i landet sedan antiken. Kopterna själva betraktar sin kyrka som världens äldsta och deras liturgiska språk har ursprung i de faraoniska hieroglyferna.
Ordet kopt kommer från det arabiska ordet qibti som i sin tur härstammar från grekiskans aegypthos, och betyder helt enkel egyptisk. Enligt traditionen var det evangelisten Markus som introducerade kristendomen i Egypten innan han omkring år 65 e Kr dog martyrdöden i Alexandria, som vid den tiden tillhörde romarriket.
Efter västroms fall lydde Egypten under Bysans och grekiskan var det officiella skriftspråket. Bland vanliga egyptier, både i städerna och på landsbygden, användes dock den forntida egyptiskan långt in i medeltiden. Ur de gamla hieroglyferna hade egyptierna utvecklat ett mer lättskrivet skriftspråk, demotiska, som användes i vardagslag.
År 451, vid kyrkomötet i Chalcedon, ledde en teologisk schism till en definitiv splittring mellan den koptiska och den bysantinska kyrkan. Koptiska munkar som ville ta avstånd från Bysans började översätta de kristna urkunderna från grekiska till koptiska. Även ny litteratur — såväl kyrklig som profan — skrevs på koptiska och språket upplevde en blomstringstid som varade i flera hundra år. Alfabetet man använde bestod av 24 grekiska bokstäver med ett tillägg på sju demotiska tecken för sådana ljud i koptiskan som inte fanns i det grekiska språket.
När Egypten år 640 invaderades av araberna sägs det att många kopter välkomnade de nya muslimska makthavarna. Medan Bysans var avogt inställdt till den koptiska kyrkan hade muslimer inte för vana — varken i Egypten eller i andra länder — att lägga sig i undersåtarnas religionsutövning.
Icke-muslimer beskattades emellertid högre än muslimer och många kristna valde därför att konvertera till islam. Så småningom ägde också en omfattande arabisk invandring rum. I början av tusentalet hade arabiska blivit det gängse språket i Egypten, i både tal och skrift.
När de troende inte längre kunde läsa koptiska och inte förstod vad prästerna sa, började man översätta de heliga skrifterna och övergick efterhand till att hålla gudstjänsterna på arabiska. Numera används koptiska bara i vissa delar av liturgin, i klostrens tideböner och i gamla hymner.
Officiellt råder religionsfrihet i Egypten och den koptiska juldagen, den 7 januari, är sedan 2001 en nationell helgdag i likhet med muslimska högtider.
Men många kopter utsätts ändå för diskriminering och, den senaste tiden, för övergrepp.
FAKTA: Kopter
Cirka tio procent av Egyptens befolkning på kring 80 miljoner tillhör den koptisk-ortodoxa kyrkan.
Kopternas andlige ledare är Shenouda III som ofta kallas för den koptiske påven. Hans officiella titel är patriark av Alexandria, men han har sitt säte vid Sankt Markus-katedralen i Kairo.
I Sverige har den koptisk-ortodoxa kyrkan ett par tusen medlemmar och fick 2009 sin första biskop, Anba Abakir.
Den internationellt mest kända kopten är Boutros Boutros-Ghali som var FN:s generalsekreterare 1991 till 1996.
Text: Sara Griberg
