”Den arabiska våren” blev ett begrepp förra året. Då fylldes medierna av rapporter om upproren i Tunisien, Egypten och Libyen. Samma länder drabbades av våldsamma strider under andra världskriget. För exakt 70 år sedan blev slaget vid El Alamein en avgörande vändpunkt i den allierade kampen mot Hitler. Två legendariska befälhavare stod mot varandra i den egyptiska öknen: Erwin Rommel och Bernard Montgomery.

Båda var ovanligt egensinniga och striderna i Nordafrika skiljde sig från världskrigets övriga fronter. Vi bad Karl-Gunnar Norén, som skrivit flera böcker om ökenkriget, att hjälpa oss att förstå hur händelserna på 1940-talet hänger ihop med dagens utveckling i regionen. Du finner hans artikel på sidorna 18–31.

Ett annat omtvistat område, på närmare håll, är Göta älvs mynning. I vår tid förknippas ju knappast Göteborgs strandlinje med häftiga strider, men annat var det för 400 år sedan! År 1612 förlorade Sverige för andra gången kontrollen över strategiskt viktiga Älvsborgs fästning. Danskarna tvingade borgen att kapitulera och det skulle kosta Gustav II Adolf och det svenska folket enorma summor att återfå ”korridoren” mot havet i väster. Håkan Strömberg, historiker vid Göteborgs stadsmuseum, berättar på sidorna 32–37 om hur den förödmjukande ”Älvsborgs andra lösen” paradoxalt nog kom att innebära ett viktigt skifte i Nordens historia. Sverige tvingades mobilisera – och tog över som stormakt.

Trevlig läsning!

Publicerad i Populär Historia 5/2012

Mia Hansson

SVAR: Det enkla svaret är ja – det stämmer, men svaret är mer spännande än så. Bland annat har svenska sjukgymnaster och läkare varit viktiga i vibratorns historia.

Viktigt för vibratorns utveckling är för det första att kvinnans kropp länge sågs som något avvikande från den manliga kroppsnormen, en avvikelse som måste studeras och klargöras medicinskt. Skillnaderna koncentrerades till livmodern och kvinnan förklarades vara styrd av denna och av sitt underliv. Därifrån härleddes hennes nerv- och själssystem – termen hysterisk kommer av grekiskans hyste´ra som betyder livmoder. Hysteri ansågs orsakad av rubbningar i livmoderns funktioner och många medicinska symptom (som huvudvärk, bleksot, barnlöshet eller aptitlöshet) troddes vara orsakade av livmoderns lägesrubbningar eller av kvinnans könsorgan.

Under andra hälften av 1800-talet började termen gynekologi användas som begrepp för den ”kvinnomedicin” som utvecklats under 1700-talet (av grekiskans gyne, kvinna och logi, lära).

Parallellt med gynekologin utvecklades anatomiska och neurologiska modeller för att förklara, diagnosticera och behandla ”kvinnosjukdomar”. Både hårda terapier (som kirurgi) och mjuka (som mekanisk terapi eller massage) användes för att bota ”kvinnoproblemen” och kvinnors lidande. Kirurgerna skar bort klitoris, äggstockar och livmödrar. Andra läkare och sjukgymnaster masserade och manipulerade samma organ mekaniskt.

Framväxten av 1800-talets sjukgymnastik var en annan betydelsefull faktor för vibratorns framtid. Flera av företrädarna, som svensken Pehr Ling, kritiserade medicinen och utvecklade gymnastiken till en viktig sjukdomsbehandlare. Han menade att både aktiva och passiva rörelser var viktiga för att hjälpa organ som rubbats. Gymnastik var viktig och dessutom kunde både inre och yttre organ behandlas med hjälp av händers mekaniska manipulationer. Händer och fingrar användes för att hacka, stryka, trycka, klämma, skaka och vibrera (ungefär som massagen i dag).

Viktig i vibratorns historia är också Gustaf Zander, en svensk 1800-talsläkare. Han utvecklade dels apparater för aktiva muskelrörelser (föregångare till dagens maskiner på gymmet) och dels apparater för utvärtes massage (vibratorer). Lings och Zanders tekniker spreds internationellt och kom att kallas ”svensk massage”. Den första bärbara vibratorn gjorde att apparaten i början av 1900-talet flyttade ut från läkarmottagningarna till de privata hushållen. Vibratorer för invärtes bruk utvecklades och massproducerades i Tyskland och USA – även om producenterna i reklamen gärna hänvisade till traditionell ”svensk massage”.

Vibratorns referenser till svensk massage går också tillbaka till Thure Brandt, ytterligare en sjukgymnast. Han utvecklade vid mitten av 1800-­talet en gynekologisk massage mot livmoderframfall. Metoden innebar att den ena handen strök, knådade och drog i buken och de inre vävnaderna, medan den andra handen tog stöd i vaginan eller i ändtarmen.

Brandts livmodermassage spreds internationellt och blev ett alternativ till de kirurgiska operationer som var i omlopp. Mot slutet av seklet klingade Brandt-massagen ut – den speciella darrtryckningen ansågs då kunna stimulera patienten sexuellt. Denna profylaktiska stimulering var knappast en nyhet, men synen på livmodern som sjukdomsframkallande höll på att försvinna vid sekelskiftet 1900.

Även om massage och manipu­lation av kvinnors invärtes och utvärtes könsorgan alltså har använts sedan antiken för att behandla kvinnors lidanden av olika slag antog behandlingarna nya former under 1800-talets andra hälft. Teknikutveckling och nya medicinska diagnoser gjorde att massageapparaterna vid 1900-talets början fick en marknad utanför läkarmottagningarna.

Pia Laskar, Fil dr, lektor i genusvetenskap

Publicerad i Populär Historia 5/2012

– Att vi har så många hästar igen trots nedgången efter andra världskriget. Nu är Sverige ett av de häst­tätaste länderna i Europa i förhållande till folkmängden. Ridsporten är folklig, den allra största idrotten för flickor. Det är roligt.

När kom tjejerna in i bilden?

– På 60- och 70-talen, med satsningen på ungdomsidrott. Det var den tid då antalet hästar var som lägst i Sverige. Här var ju den militära kopplingen länge stark, men även godsägare red, främst i Skåne. Förr var det så att du var en riktig karl om du var en hästkarl – nu är det för många så att en riktig tjej är en hästtjej!

Hur länge har kvinnor fått tävla?

– Ridsporten är unik i och med att män och kvinnor i dag tävlar mot varandra på lika villkor. Det här kom väldigt tidigt, kanske för att de första kvinnorna hade samma överklassbakgrund som männen. På 1920-talet kom en backlash och kvinnor uteslöts från vissa tävlingar, som ansågs för svåra för dem. Först från OS 1952 fick kvinnor tävla i dressyr och från 1956 även i fälttävlan.

Hur blev ridningen folklig?

– Efter andra världskriget gjordes en utredning av hur försvaret skulle kunna behålla ett antal hästar som kunde rycka in om Sverige hamnade i krig igen – och vi stod utan olja. Den kom fram till att ridning måste bli en folksport för att kunskapen skulle behållas. Armén lånade ut hästar till ridskolor och staten gav billiga ridhuslån. Före detta ryttare i armén blev instruktörer, till att börja med utbildades alla ridlärare på Strömsholm.

– I dag med ökat välstånd har fler på landet skaffat häst, vilket hotar ridskolorna. Men i städer lever de kvar i högre grad.

Text: Mats Karlsson

Publicerad i Populär Historia 5/2012

I dag betraktas a-kassan som en omställningsförsäkring som ska ge ekonomiskt stöd åt personer som befinner sig mellan två jobb. Så såg det inte riktigt ut

i kassans barndom för ungefär hundra år sedan. Då var försäkringen en del av den fackliga kampen. Med a-kassan i ryggen skulle ingen behöva tacka ja till ett jobb med sämre villkor än fackets minimikrav.

– Ett enskilt dåligt avtal var nega­tivt för alla medlemmar, säger ekonomhistoriken Göran Salmonsson vid Uppsala universitet, som forskat om den tidiga fackföreningsrörelsen.

Grunden för att få ersättning var, precis som i dag, att arbets­lösheten var »oförvållad». Men så länge försäkringen enbart var en facklig angelägenhet var reglerna möjliga att rucka på. 1916 strök till exempel typograferna bestämmelsen om oförvållad arbetslöshet. Syftet var att göra det möjligt för medlemmarna att kompensera sig för höjda levnadsomkostnader.

Det här ändrades 1934, då ett beslut om en offentlig arbetslöshetsförsäkring antogs av riksdagen. Staten kom nu att subventionera vissa erkända a-kassor, godkända av Socialstyrelsen.

Reformen genomfördes efter en rad utredningar där en obligatorisk a-kassa var ett av alternativen. Detta förslag har sedan dess med jämna mellanrum dykt upp i debatten.

De flesta fackförbunden var på­drivande i beslutet, inte minst efter det konfliktfyllda 1920-talet. Då var upp till en fjärdedel av alla medlemmarna arbetslösa. Men alla var inte för.

– En del starka förbund med många yrkesutbildade var tveksamma till refor­men, säger Göran Salmonsson. Den innebar att de måste ge upp sin suveränitet.

Ett av dessa var Typografförbundet, som var pionjär på a-kasseområdet i Sverige. Den försäkring man införde 1893 hade sina rötter i reskassorna – den tidiga fackföreningsrörelsens hjälp till arbetslösa som tvingades söka arbete på annan ort.

När statsbidragen och villkoren med tiden blev mer generösa ansåg dock fler och fler förbund att det var värt att ansluta sig. A-kassan blev ett viktigt medel i fackföre­ningarnas medlemsrekrytering, trots att den nu omgavs med strikta rest­riktioner när det gällde lönepolitisk kamp.

Text: Anna Larsdotter

Publicerad i Populär Historia 5/2012

Dessutom berättar vi om Älvsborgs fästning 1612, Ingrid Bergman, rökningens risker och tyska krigsflygplan på Friskis & Svettis.
Missa inte vår nya serie om Europas glömda riken! Först ut: Burgund.

Dessutom: nyheter – recensioner – korsord – Då & nu – Hallå där – Läsarfrågor – Chefredaktören – Historieprovet – Var är vi?.

Lycka till!

Publicerad i Populär Historia 4/2012

Vi har på senare tid fått lära oss att medeltiden inte alls var så mörk som den gamla myten säger. Men när man läser historikern Janken Myrdals sakkunniga skildring av hur digerdöden härjade under 1300-talet så är det lätt att hålla sig för skratt. Pesten slog olika hårt mot olika bygder. Forskarna är dock hyfsat överens om att i delar av Norden dog halva befolkningen som en direkt följd av tidernas mest beryktade farsot. Och samhället blev aldrig sig likt igen.

Det är nästan omöjligt att föreställa sig vad som händer och hur man reagerar när varannan människa hastigt rycks bort. Men i många historiska sammanhang var givetvis detta en inte helt ovanlig upplevelse. Drabbande katastrofer var mer regel än undantag. Kanske var det därför som digerdöden inte var ett diskussionsämne för medeltidsmänniskorna, vilket Myrdal konstaterar i sina artiklar på sidorna 19–29 i månadens tidning.

Vår egen tid är tvärtom fylld av uppmärksamhet kring kriser.

I Populär Historia nr 4/2012 ger vi historiska perspektiv på två av dem: den skakiga finansvärlden och konflikternas Korea. Vi bad USA-korrespondenten Lennart Pehrson berätta om Wall Street, gatan på södra Manhattan som blivit symbol för den globala ekonomins mer hänsynslösa varianter. Och journalisten och Asienexperten Monica Braw fick i uppdrag att skildra den koreanska historien före det välkända kriget på 1950-talet. Lärande läsning!

Publicerad i Populär Historia 4/2012

Vad ska skyddas?

– Vi jobbar på liknande sätt som med världsarv, men inte med platser, byggnader eller monument utan med det som inte syns. Det kan vara hantverk, danser, sångtraditioner, mat, berättande, uppfattningar om naturen och universum. Sedan regeringen ratificerade konventionen förra året arbetar vi med att sätta samman en bred arbetsgrupp som ska identifiera arvets olika delar.

Hur skyddar man det som inte syns?

– Insatserna kan se olika ut från fall till fall. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för att arvet ska leva vidare, till exempel med olika former av nätverk. Vi har fokus på själva utövandet och att arvet ska vara levande, förankrat i dagens kultur och föras vidare.

Vilka konkreta företeelser kan komma att skyddas?

– Bland inkomna förslag finns allemans­rätten, folkrörelserna, jojken och fäbodväsendet. Mer på skoj har det föreslagits raggarbråk, roliga historier, bruksandan och den svenska sommarstugan.

Hur väljer ni vad som är skyddsvärt?

– Vi har bildat en diskussionsgrupp och fördelar uppdrag till deltagande organisa­tioner, vi sprider ut ansvaret för att kunna jobba på ett greppbart sätt. Sedan ska förteckningar över immateriella kulturarv inom olika områden tas fram. Det är viktigt att representanter för samerna och de övriga nationella minoriteterna är med.

Varför är detta angeläget?

I många u-länder är arbetet i sin linda, där har man inte i lika hög grad dokumenterat sitt kulturarv. Genom globalt samarbete får vi även en internationell koppling till vårt eget kulturarv. Det vi tror är unikt kan finnas i andra länder också.

Text: Mats Karlsson

Publicerad i Populär Historia 4/2012