… Jenny Ingemarsdotter, vetenskapshistoriker som fått pris av Kungliga humanistiska vetenskapssamfundet för sin avhandling om Johan Skytte (1577—1645).
Vad var det som lockade dig att skriva om honom?
— Skytte hade många järn i elden under en händelserik period i Sverige, när staten formerades under Axel Oxenstiernas ledning. Skytte förde in ett engagemang för utbildningsfrågor.
Varför valde du att specialstudera Skyttes utbildningspolitik?
— Skytte såg utbildning som ett kraftfullt verktyg inte bara för statens nytta, utan också för den enskilde som, enligt Skytte, hade utsikter att bli rikt belönad för sin flit.
Vilka framgångar nådde Skytte själv med flitens hjälp?
— Skytte blev adlad och utsedd till bland annat riksråd och generalguvernör i Livland. Han var en klassresenär i sin tid och tog sig upp till samhällets absoluta topp från borgmästarhemmet i Nyköping.
Hur lyckades du dyrka upp tidens renässanslatin?
— Genom kombination av latinstudier, engagemang, envishet och fantastiskt handledarstöd från bland andra Hans Helander, professor i latin.
Vad är vetenskapshistoria och hur kom du in på detta ämne?
— Det handlar om att studera hur olika idéer, ideal, institutioner och praktiker uppkommer och förändras över tid. Jag började läsa idéhistoria som ett komplement till min civilingenjörsutbildning, och blev fascinerad av ämnet.
Vad ska du göra med prispengarna, 35 000 kronor?
— Jag ska söka upp en locusamoenus (skön plats) med min sambo på Kanarieöarna.
Text: Thorsten Sandberg
