… Wilhelm Kardemark, religionsvetare som i en ny avhandling undersöker hur svenskarna ser på sin hälsa i dag jämfört med för hundra år sedan. Du har läst ett antal hälsotidskrifter från åren 1910–13 och från 2009. Vilka skillnader finns mellan dem?
– I dag är hälsa väldigt tydligt ett individuellt ansvar, det handlar om att ta kontroll över sig själv och sitt liv. Genom att välja rätt kan du få en god hälsa. För hundra år sedan fanns det en bredare etisk dimension, som företräddes av tidningarna. Hur du mådde var ingen privatsak utan ett nationellt intresse.
På vilket sätt kunde man gagna nationen genom sin kropp?
– Den som höll sig frisk och stark kunde vara sina medmänniskor till nytta, och därmed hela landet. Frisk luft, stärkande promenader i naturen och trädgårdsarbete ansågs hälsosamt.
Det låter som ganska modesta krav?
– Ja, det var viktigt att inte ta ut sig för mycket. De läkare som skrev var ofta kritiska mot idrotten, eftersom folk lätt överansträngde sig när de tävlade. Måttlighet i allt var en ledstjärna.
Vad skrev man om, rent konkret?
– I en tidning fanns till exempel en serie i tio delar om bad där en artikel handlade om karbad, en annan om havsbad och en tredje om bastubad, som ansågs väldigt nyttigt.
Och i dag?
– I dag är tidningarna mer detaljinriktade, de skriver om hur man kan stärka vissa kroppsdelar och hur man ska äta för att undvika cancer. Psykologi har också ett stort genomslag – det var ett begrepp som knappt var uppfunnet 1910. Då talade man om »nerver» och »nervösa problem» istället, något som kopplades ihop med tidens materialistiska och nöjeslystna kultur.
Text: Anna Larsdotter
