Hur många tyskar var medlemmar i nazistpartiet?

Adolf Hitler talar för samlade SA-trupper i Dortmund i juli 1933; samma månad förbjöd han alla partier utom nazistpartiet i Tyskland. Bild: IBL.

Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet (NSDAP) grundades i München den 25 februari 1920. Vid samma tillfälle framlade frontfiguren Adolf Hitler 25 bärande teser som antogs, varav tre var att Tyskland och Österrike skulle slås samman, att fredsfördraget i Versailles från 1918 skulle slopas, och att judarna skulle fråntas tyskt medborgarskap.

På grund av de våldsmetoder som nazisterna redan då tillämpade, förbjöds NSDAP direkt efter grundandet för kortare eller längre tid i delar av Tyskland. När Hitler (han utsågs formellt till partiets ledare 1921) genom en kupp 1923 försökte ta makten i Bayern förbjöds partiet i hela landet. Förbudet hävdes 1925; då fastslog Hitler, vis av erfarenheten, att man framöver skulle avstå från ”alla försök att med våld störta denna stat”.

Omkring ett år efter grundandet­ hade nazistpartiet cirka 1 000 med­lemmar. 1925 var antalet cirka 27 000 personer. I september 1930 omfattade partiet omkring 130 000 medlemmar, och i slutet av januari 1933 (tiden för maktövertagandet) omkring 850 000 medlemmar. Detta kan jämföras med Tysklands totala invånarantal som samma år uppgick till 65 miljoner.

1930 var framför allt yngre män aktiva i partiet – bara cirka 8 procent var kvinnor. 36 procent av medlemmarna kom från arbetarklassen, 55 procent från lägre medelklass och drygt 9 procent från överklassen (siffrorna avser perioden 1930-32).

I juli 1933, några månader efter maktövertagandet, genomdrev Hitler en lag som gjorde NSDAP till det enda tillåtna partiet i Tyskland. Sedan partiet fått total makt i riket försökte ledningen införa en spärr mot aspiranter som ville bli medlemmar enbart av karriärskäl. Mot slutet av trettiotalet mildrades denna åtstramningspolitik, och 1945 var 7,5 miljoner tyskar – av en totalbefolkning på 66 miljoner – organiserade i NSDAP.

Utöver medlemsantal är det intressant att titta på nazistpartiets väljarstöd. Fram till 1928 var NSDAP ett obetydligt parti – i det årets val fick det bara 2,6 procent av rösterna. Men i och med den ekonomiska världs­krisen 1929–30 började väljarna strömma till partiet och i valet i juli 1932 röstade drygt 37 procent av tyskarna på nazisterna. I ett val i november samma år gick partiet faktiskt tillbaka, men i januari 1933 blev Hitler rikskansler och oliktänkande tyranniserades sedan svårt.

Det sista valet efter Hitlers makt­övertagande avhölls i mars 1933 och styrdes mycket brutalt av nazisterna; övriga partiers möjligheter att bedriva opinion kringskars på olika sätt och oppositionell press förbjöds. Trots detta fick NSDAP inte mer än 17 miljoner röster (knappt 44 procent). Sämst gick det i de stora städerna, framför allt i Berlin.

Vad Hitler verkligen lyckades med var att skapa en vision om ett folkparti som sträckte sig över alla samhällsklasser. Medan de andra partierna i första hand appellerade till bestämda kategorier av väljare, som arbetare, bayrare eller katoliker, blev NSDAP ett övergripande parti med medel- och arbetarklassen som dominerande element. Hela 40 procent av arbetarna röstade för partiet.

Men inte att förglömma var även de många soffliggarna, som fanns i alla samhällsklasser, en viktig orsak till att nazisterna kunde komma till makten.

Efter andra världskrigets slut 1945 urskuldade sig många medlemmar av NSDAP med att de varit tvungna att gå med för att få jobb eller kunna göra karriär. Men det kan vara svårt att i de enskilda fallen göra tydlig åtskillnad mellan egoistiska drivkrafter och politisk övertygelse.

Min far, som var utbildad ingenjör, gick till exempel med i SA (stormtrupperna, en av NSDAP:s underorganisationer) i september 1933 för att han, som han påstod, lättare skulle få jobb – vilket också lyckades. Men det är ingen tvekan om att han även var övertygad nazist. I september 1945 förbjöds NSDAP och alla dess underavdelningar av de allierade.

Text: Folke Schimanski, frilansjournalist och författare

HAR DU EN FRÅGA OM HISTORISKA HÄNDELSER ELLER PERSONER? SKICKA IN DEN TILL RED@POPULARHISTORIA.SE!

Publicerat i Läsarfrågor | Etiketter , , , |

Kommentarer inaktiverade.

  • Nyhetsbrev

    Missa inte vårt nyhetsbrev!

    Skriv in din e-post! Läs mer »

  • Aktuell läsning

    rysstart

    Med anledning av den militära aktiviteten i Stockholms skärgård bjuder vi på lite fördjupande läsning.
    Inga konkreta bevis för att en främmande makt är inblandad har presenterats, men misstankar har riktats mot Ryssland.  
    Läs Magnus Västerbros artikel om "rysskräcken" i Sverige genom tiderna, från Populär Historia nr 7/2014.

    Läs artikeln här

     

  • Följ oss på Twitter!

  • Annons

    POP_3936_banner

  • Gilla oss på Facebook!

  • Grattis till våra vinnare

    Den tyska krigsplanen som användes i anfallet mot Frankrike 1914 kallades för Schlieffenplanen, efter generalstabschef Alfred von Schlieffen.  
    Det var svaret på vår fråga i Populär Historia nr 9. 
    Följande fem läsare som visste det belönas med Marco Smedbergs bok Första världskriget:

    Ingemar Larsson, Lund

    Christian Wiklund, Sund

    Birgitta Bergström, Helsingborg

    Bengt W Johansson, Malmö

    Lena Månsson, Märsta 

  • Läsarresa till Burma

    burma

    Upplev Burmas rika historia, magnifika sevärdheter och vackra natur med Historiska resor. Läs mer om resan här