Kvinnor sällan vid fronten

Kvinnor i den brittiska organisationen ATS Searchlight Unit, vars uppgifter inkluderade att spana efter fientliga flygplan med strålkastare.

Det är känt att sovjetiska kvinnor deltog i strider under andra världskriget. ­Förekom det att kvinnor stred även inom andra länders arméer?
Sofia Gustavsson

SVAR De mest berömda kvinnliga soldaterna under andra världskriget kämpade mycket riktigt i den sovjetiska krigsmakten åren 1941–45.

Här återfinner vi såväl prickskyttar som stridsvagnsförare och, inte minst, de nattflygande piloterna, ”de svarta häxorna”. Men i Röda armén fanns också rent kvinnliga förband, inte minst i den milisliknande organisation som 1941 sattes upp i de hotade städerna Leningrad och Moskva.

Den ryska traditionen går dock längre tillbaka: i maj 1917 organiserade den tsarryska armén Maria ”Yashka” Bochkarevas ”Kvinnliga dödsbataljon”.

I Nazityskland, där regimen programmatiskt ville att kvinnan skulle lämna arbetslivet för att sköta hem och barn, användes kvinnor främst för kontors- och sjukvårdsuppgifter under andra världskriget.

I Storbritannien bildades i september 1938 Auxiliary Territorial Service (ATS) med anledning av krigshotet i Europa. Organisationen hade en föregångare under första världskriget, Women’s Auxiliary Corps, som omfattade drygt 40 000 personer som mest. Under det andra världskriget kom många av ATS:s kvinnor att tjänstgöra i de luftvärnsförband som bekämpade den tyska flygoffensiven mot de brittiska öarna 1940–41. Därutöver skötte ATS:s personal en mängd sysslor i staber, ledningscent­raler med mera. År 1949 ombildades ATS till Women’s Royal Army Corps (WRAC) med egna underofficerare och officerare. 1992 avvecklades WRAC och tre år senare beslöts att kvinnor skulle kunna fullgöra alla typer av befattningar, inklusive stridande, i den brittiska krigsmakten.

I USA var bilden likartad, där som mest 100 000 kvinnor tjänstgjorde i WAAC (Women’s Auxiliary Army Corps) under andra världskriget. Under Koreakriget 1950–53 deltog inga amerikanska kvinnliga soldater; ett förband om 125 kvinnor sändes till kriget i Vietnam, dock först efter 1967. Ett avgörande omslag skedde 1971 och redan 1978 tjänstgjorde 50 000 kvinnliga soldater i USA:s krigsmakt.

Israel är idag det land som kommit längst i denna form av jämställdhet, där kvinnor kan placeras på alla typer av befattningar inklusive stridande, trots att många ultraortodoxa judar vägrar värnplikt eftersom de anser den israeliska staten för ogudaktig.

Flera försvarsstödjande kvinno­föreningar bildades i Sverige redan i slutet av 1800-talet, men det var från krigsutbrottet 1914 som kvinnor aktivt stödde landstormen – de äldre värnpliktsårgångarna – under dess övningar, och då främst med matförsörjningen. År 1924 bildades Landstorms­kvinnornas riksorganisation, senare känd som Lottarörelsen. Krigsåret 1944 nådde den sin kulmen med över 100 000 personer organiserade. Riksdagen antog år 1981 en proposition som öppnade för kvinnliga befäl, och därmed att kvinnor gjorde värnplikten. Redan samma år gjorde de första kvinnorna sin värnplikt vid Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala.

I andra kulturer än de västerländska har kvinnliga soldater förekommit ganska frekvent; mest berömda är de kvinnoförband som i slutet av 1800-talet stred mot franska kolonialtrupper i Dahomey i Afrika.

Text: Lars Ericson Wolke, professor vid Försvars­högskolan i Stockholm

MAILA DIN HISTORISKA FRÅGA TILL RED@POPULARHISTORIA.SE

 

Publicerat i Läsarfrågor | Etiketter , , , , , |

Kommentarer inaktiverade.

  • Annons

    SLA_4046_251x281

  • Läsarresa till Riga

    Riga

    Följ med Historiska Resor till Östersjöpärlan Riga! Läs mer om resan här. 

  • Tidskriftssamlare

    Varför inte samla dina utgåvor av Populär Historia i en tålig och praktisk tidskriftssamlare?
    Klicka här för att beställa!

  • Nyhetsbrev

    Missa inte vårt nyhetsbrev!

    Skriv in din e-post! Läs mer »

  • Följ oss på Twitter!

  • Gilla oss på Facebook!