Fruktad och framgångsrik drottning

Vad vet man egentligen om Arsinoë, dotter till Ptolemaios I?
Cecilia Bergstedt

SVAR: Den egyptiska drottningen Arsinoë II (cirka 316–270 f Kr) får räknas som en av antikens mest berömda kvinnor. Hennes liv blev ovanligt dramatiskt; hon ingick äktenskap med tre olika kungar – varav den siste var hennes helbror – och spelade en huvudroll i den internationella politiken.

Arsinoës livsbana hänger ihop med hur Medelhavsvärlden tog sig ut efter Alexander den stores död 323 f Kr. Alexanders generaler hade hamnat i bråk med varandra, grundat nya riken och utropat sig själva till kungar.

En av dem var Arsinoës far, Ptole­maios I, som blev kung över Egypten 305 f Kr. Omkring sex år senare lät han arrangera ett äkten­skap mellan sin dotter och den 55-årige gamle vapen­brodern Lysi­machos, kung över Thrakien.

Den 17-åriga Arsinoë blev nu drottning i ett av de mäktigaste rikena i Alexanders efterföljd.

I äktenskapet medföljde en jämnårig styvson, samt en nyfödd styvdotter – också hon med namnet Arsinoë. Den unga drottningen hade stort inflytande över sin make, vilket blev särskilt tydligt när Lysi­machos blev kung också i Makedonien.
Arsinoë såg till att styv­dottern giftes bort med hennes helbror Ptolemaios II som regerade hemma i Egypten och två år senare övertalade hon Lysi­machos att avrätta sonen från första äktenskapet – förmod­ligen för att säkra tronföljden åt någon av parets tre gemensamma söner.

Illdådet ledde till att Arsinoë blev hatad vid hovet.

År 281 stupade Lysimachos i ett slag mot seleukiderna. Arsinoë, som var med vid fronten, lyckades iskallt rädda sitt liv genom att klä ut en av sina hovdamer till drottning, medan hon själv flydde hem till Make­donien klädd i trasor.

Den som nu gjorde anspråk på Makedoniens tron och Arsinoës hand var ingen mindre än hennes halvbror Ptole­maios Keraunos, son till Ptolemaios I i ett tidigare äktenskap. Hans första åtgärd var att avrätta två av Arsinoës söner, medan den tredje lyckades fly. Detta andra ”resone­mangs­äktenskap” fungerade i knappt två år, innan den nye kungen också han stupade i fält. Makedonien sjönk ned i anarki, och Arsinoë flydde tillbaka till sitt hemland Egypten. Det blev början på hennes verkliga glansperiod.

På något sätt lyckades hon manövrera ut styvdottern – och svägerskan – Arsinoë I. Sedan gifte hon sig själv med sin åtta år yngre helbror Ptolemaios II. För greker och makedonier var detta chockerande, men egyptierna uppfattade det mer som en gudomlig union i gammal faraonisk tradition. Hovpoeten Theokritos sminkade över skandalen i en propagandadikt där äktenskapet liknades vid för­hållandet mellan överguden Zeus och Hera.

Arsinoë II tycks ha varit intellektuellt överlägsen sin festglade bror. Man anar exempelvis hennes in­flytande över det vetenskapliga uppsvinget i Alexandrias bibliotek. Fredsfördraget med seleukiderna efter det ”syriska kriget” år 271 tycks också ha haft henne som arkitekt – Arsinoë nämns uttryckligen i en inskrift om händelsen.

Framför allt pekar den politiska utvecklingen i Egypten på hennes aktiva roll. Kungaparet började dyrkas som ”de syskonälskande gudarna”.

En ny avhandling vid Göteborgs universitet behandlar hur Arsinoë framställdes med olika kungakronor i den traditionella egyptiska konsten. Olika epitet som ”Kung av nedre Egypten” och ”Dotter till Amun” tyder på att hon faktiskt framställdes som farao, alltså inte enbart som drottning, inför undersåtarna. Både före och efter hennes död byggdes tempel där hon dyrkades som gudinna.

Hon kom att räknas som den första av de ptolemeiska drottningar vars ätt slutligen dog ut genom Kleopatra VII:s självmord år 30 f Kr.

Text: Allan Klynne, Fil dr i antikens kultur- och samhällsliv

Publicerat i Läsarfrågor | Etiketter , , , , , |

Kommentarer inaktiverade.

  • Annons

    POP_3936_banner

  • Grattis till våra vinnare

    Det var i Helsingborg som Jean-Baptiste Bernadotte landsteg den 20 oktober 1810, vilket var svaret på vår fråga i Populär Historia nr 6. 
    Följande tio läsare som visste det belönas med Åke Perssons Berömda sista ord:

    Ulla-Britt Kristoffersson, Staffanstorp

    Henning Lindegren, Stockholm

    Mirjam Matilainen, Köping 

    Göran Thunell, Falun

    Kjell Iggström, Örebro

    Gunilla Lind, Järfälla

    Bengt W Johansson, Malmö

    Birgitta Regborn, Helsingborg

    Jan Erik Larsson, Upplands Väsby

    Clarence Forsström, Norrköping

  • Läsarresa till Burma

    burma

    Upplev Burmas rika historia, magnifika sevärdheter och vackra natur med Historiska resor. Läs mer om resan här

  • Läsarresa till Riga

    Riga

    Följ med Historiska Resor till Östersjöpärlan Riga! Läs mer om resan här. 

  • Nyhetsbrev

    Missa inte vårt nyhetsbrev!

    Skriv in din e-post! Läs mer »

  • Följ oss på Twitter!

  • Gilla oss på Facebook!