Enligt ett regeringsförslag kommer adelns offentligrättsliga status att upphöra den 1 juli i år. Det handlar mest om en symbolisk fråga – att en lagstiftning specifik för adeln ska avskaffas. Har den debatterats mycket inom Riddarhuset?

– Ja, men jag är faktiskt förvånad över hur lite motstånd den mött. Uppriktigt sagt trodde jag att fler av de äldre skulle ha reagerat starkare. Men eftersom förslaget har så få konsekvenser har den inte stött på något större motstånd. Den påverkar oss inte materiellt.

Varför tror du, trots den ringa praktiska betydelsen, att regeringen väcker frågan?

– Jag tror att den är ett delmål på vägen mot republik. Den tid och energi man har lagt ner på förslaget står inte i proportion till de faktiska konsekvenserna.

Hur ser du själv på förslaget?

– Personligen tycker jag det är roligt med historiska reminiscenser och lagskrivningen skulle kunna fungera som en länk till ståndsriksdagens avskaffande 1866. Samtidigt måste man rensa ibland, annars skulle vi ju fortfarande ha kvar lagtexter från 1300-talet. För mig är det en liten fråga.

Vilken är Riddarhusets uppgift i framtiden?

– Vi har talat om att samla ihop olika aktiviteter till en kulturvecka med konserter, stipendieutdelning och föredrag som anknyter till adelns historia, som ju är en viktig del av den svenska. Vetenskapsakademien satt ju till en början i Riddarhuset, vilket få känner till i dag. Det skulle man kunna berätta om, liksom om kompositören Johan Helmich Roman, som anordnade offentliga konserter i Riddarhussalen i mitten av 1700-talet.

Anna Larsdotter