Ofta ges vi exempel på hönan och fjädern. Här är ett nytt. Dock finns ett dun i Ängelsberg. Men något ”nazifäste” på den gamla bruksorten har åtminstone inte jag något belägg för.
Jag tolkar frågan så att det ena är avhängigt av det andra, det vill säga nazisttillhållet skulle ha varit ett resultat av Carin Görings sommarviste i Ängelsberg. Där står den gamla patriciervillan ”Hvilan” med sina tinnar och torn, byggd 1892 och påminnande om en rhen- eller loireborg i miniatyr. Den kom i släkten Kantzows ägo 1902 och gick ur släkten så sent som 1969–70. Carin Göring var ju svenska och i sitt första äktenskap gift med kapten Nils Kantzow, bror till Hvilans ägare som använde huset som sommarbostad. Därav har möjligen skrönan om Carins sommarhus uppkommit. Det är mycket troligt att hon och den förste maken gästade familjen Kantzow i Hvilan.

Däremot låter det otroligt att Carin tillsammans med sin nye man, den tyske stridsflygaren Hermann Göring skulle ha gästat huset. Tvärtom rådde ett spänt förhållande mellan Carin och de tidigare svågrarna, inte minst efter en uppslitande vårdnadstvist om hennes och Nils son Thomas. Denne Thomas gästade till och från sin farbror Erik och sina kusiner i Ängelsberg och gör noteringar om besöken i sin dagbok. Där finns till exempel en sådan anteckning från 30 juli 1930. Carin Göring ägde inget sommarhus i Sverige. Däremot hade hennes föräldrar, översten Carl Fock och hans maka Huldine, ett ställe – Engsholm – på Kersön nära Drottningholm. Men inte heller där var Hermann Göring välkommen. Carins far höll tysken på armlängds avstånd med tanke på allt elände som denne ställt till med i släkten.
Ett ställe betraktade i alla fall Carin Göring som sitt, och det hade Hermann hyrt. Det var ett helt litet hus intill en bondgård i byn Bayrischzell i de bayerska alperna. Carins lilla ”pepparkakshus” står där än – men det är långt från Ängelsberg.


Björn Fontander
är journalist och författare. Han är i år aktuell med boken Görings Sverige – en hatkärlek, som recenseras på sidan 65 i detta nummer.