Svar: För de numera polska städerna Gdansk och Warszawa ska vi enligt det statliga organet Språknämnden använda de polska namnen, även när det gäller städer som länge varit tyska som Danzig (Gdansk) eller Stettin (Szczecin). Samma gäller Königsberg, som efter andra världskriget blev sovjetiskt och snart döptes om till Kaliningrad.
I fallet Warszawa, som ju är Polens huvudstad, vore det märkligt om vi använde det tyska namnet. Men det har förekommit tidigare, inbegripet den tid då Polen inte existerade som självständig nation. Vid den tredje delningen av Polen 1795 blev nämligen Warszawa preussiskt, och efter ett mellanspel som huvudstad i det av kejsar Napoleon skapade storhertigdömet Warszawa tillföll staden 1813 Tsarryssland.
I Nordisk familjebok från 1876–99 förekommer inte mindre än tre namn på staden: Warschau, Varsjav och Warszawa. Den mellersta stavningen torde ha att göra med den ryska perioden. Efter att landet blev självständigt efter första världskriget vann den polska benämningen snabbt insteg i Sverige.
I Tyskland använder man fortfarande, till exempel i medierna, tyska namn på flera av de polska städerna, särskilt när de omnämns i historiska sammanhang fram till 1945, som Danzig, Breslau eller Stettin. Detsamma gäller Königsberg.
Men tyskarna fortsätter också med traditionen att skriva Warschau istället för Warszawa. Det liknar onekligen det svenska språkbruket beträffande finska ortsnamn. I båda fallen ligger orterna i länder eller områden som varit svenska respektive tyska och det är i bägge fallen alltså gammal hävd och vana som fortlever.
Intressant är att Warszawas egen hemsida, som alltså är polsk, i sin tyska version använder namnet Warschau, och jag har träffat polska akademiker som inte tvekar att använda de tyska namnen för förutvarande tyska städer och Warszawa – när de talar tyska.
Folke Schimanski
Historiker, författare och journalist