Genom den svenska historien har det funnits personer som varit tokiga i semlor. En av dem sägs vara kung Adolf Fredrik. Hans passion ledde emellertid enligt traditionen till fördärvet, då han dog på fettisdagskvällen den 12 februari 1771 efter att ha avslutat en präktig middag med semlor.

Sanningen är att det varken var semlan eller dödssynden frosseri som orsakade hans död. Han dog av en betydligt mindre glamorös anledning; slaganfall. Skalden Johan Gabriel Oxenstierna lade dock skulden på bakverket och menade att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord.”

Det var nämligen så semlan hette på den tiden. Ordet hetvägg kommer från tyskans heisse wecken, vilket betyder ”varma kilar”. Hetväggen var från början en kumminbeströdd vetebulle i kil- eller korsform. På 1700-talet, när kung Adolf Fredrik stoppade i sig hetväggen, var det en rund vetebulle med fyllning simmandes i en tallrik varm mjölk.

Fettisdagen är den tredje dagen i fastlagen som inträffar 47 dagar innan påsk. Fastlagen signalerade förr att fastan snart skulle börja. För att klara fastan skulle man därför äta rejält med fettrik mat, exempelvis hetväggar, under dessa dagar.

I samband med reformationen på 1500-talet togs kyrkans bestämmelser om fastan bort, men delar av traditionen har dock levt kvar i Sverige. Den första källan som nämner konsumerandet av hetvägg i Stockholm är från 1689. Bakelsen hade dock nått de södra delarna av landet via Tyskland och Danmark redan tidigare.

Idén att fylla hetväggen med mandelmassa kom på 1800-talet efter att schweiziska bagare lärt ut konsten att tillaga denna fyllning. Grädden infördes först på 1930-talet av en gotländsk bagare. Han lär ha blivit så glad över gräddens återkomst efter första världskriget att han beslöt sig för att fylla sina hetväggar med grädde, berättar Mia Öhrn.

Nuförtiden kallas denna mandelmass- och gräddfyllda bakelse vanligen för semla. Ordet kommer från latinets simila, fint vetemjöl. Men semlans vindlande historia har inte sett sitt slut. Nuförtiden bakas rariteter som saffranssemlor med lingongrädde och chockladkaffesemlor.

Om du vill veta mer om semlans historia och baka antingen den klassiska varianten eller en av dess moderna avkoppningar, kan du läsa mer i Mia Öhrns bok Semlan.

Bilden är hämtad ur boken.